Mötesprotokoll

Säkerhetsrådet arbetar inte i sessioner utan är organiserat så att det kan fungera oavbrutet. Representanterna ska ständigt finnas på plats i New York för att med kort varsel kunna sammanträda för att behandla ett fredsbrott eller hot mot freden.

Arbetet fram till en resolution

Rådets ordförande eller någon av dess medlemmar kan kalla till möte. Förarbetet till de officiella mötena görs under inofficiella möten. Varje officiellt möte behandlar endast ett ämne.

Konsultationer

Den process som leder fram till en resolution kallas konsultationer. När ett hot eller brott mot freden tas upp av säkerhetsrådet är det ordföranden eller en eller flera av medlemmarna i rådet som tar initiativet till en resolution.

Resolutionsförslag

Det är idag vanligt att ett av de tre länderna - Frankrike, Storbritannien och USA (P3-gruppen) - skriver ett utkast, 'draft resolution'. Dessa länders FN-ambassadörer eller deras närmaste medarbetare möts varje dag och dryftar de ärenden som står på säkerhetsrådets dagordning. De enas om innehållet i gemensamma resolutionsförslag.

Därefter diskuteras förslaget i hela P5-gruppen, det vill säga gruppen för de fem permanenta medlemmarna. Det är viktigt att alla i den gruppen står bakom förslaget. Förslaget förankras sedan hos de övriga rådsmedlemmarna.

Det är viktigt att få ett så brett stöd som möjligt i den här gruppen, annars är det lönlöst att lägga fram ett resolutionsförslag.

Slutna informella möten

Rådsmedlemmarna kan behöva rådfråga sina större landgrupper i generalförsamlingen. De kallar då till informella slutna möten i FN: högkvarter.

De avgörande konsultationerna sker i slutna möten med hela rådet i ett särskilt rum intill säkerhetsrådets officiella rum. Sådana konsultationer äger rum varje dag och ibland även på nätterna, när svåra beslut ska fattas.

Offentliga formella möten

När slutligen det formella mötet äger rum är det därför ganska kort utan längre debatter. Även omröstningen blir en snabb process. Röstförklaringar kan avges av dem som så önskar.

Stater som inbjudits att delta i rådets formella möte därför att de på något sätt har anknytning till ärendet håller sina anföranden före beslutet. Dessa deltar dock ej i omröstningen.

Denna formella avslutning på ett ärende är den enda delen av säkerhetsrådets arbete som är offentlig.

Säkerhetsrådets mötesprotokoll

Uttalanden under FN-möten kan utfärdas som dokument som kallas mötesprotokoll. Dokument från säkerhetsrådets möten har följande koder:

S/ Säkerhetsrådet

-/PV. Procès verbaux - ordagranna protokoll

-/ordningsnummer

Ex. S/PV.5021 Säkerhetsrådet, ordagrant protokoll, möte nr 5021

OBS! Protokollen har ej årtal, ordningsnumret löper igenom alla år med början 1946- .

FN-dokument och publikationer i kataloger och databaser

  • United Nations Digital Library katalog över FN-dokument och open access-publikationer, röstningsresultat och tal. Ersätter den tidigare online-katalogen UNBISnet.
  • UN iLibrary FN-publikationer online från olika ämnesområden.
  • ODS FN-dokument i fulltext publicerade från 1993- och framåt, samt äldre skannade dokument mellan 1946 och 1993. På alla officiella språk i FN.
  • Daily list of documents (ODS). Dokument publicerade för dagen, med länkar till fulltext, finns i FN:s fulltextdatabas ODS.
  • Index to proceedings en årlig bibliografisk guide till FN:s huvudorgans dokumentationen som består av två delar:
    • Första delen innehåller en lista över alla möten samt ett ämnesregister. Där finns även en lista på samtliga dokument som utgått från huvudorganet under den aktuella sessionen.
    • Andra delen är ett register över samtliga tal, där man kan söka på land, talare och ämne.
  • United Nations Documents Index (United Nations Digital Library). Ämnessökningar kan göras i 'Subject Index'  och ger referenser till alla dokument. Äldre årgångar finns i Dag Hammarskjöld och Juridiska bibliotekets FN-samling.