Fredsbevarande

© United Nations

Fredsbevarande nämndes aldrig i FN-stadgan som ett av FN:s verktyg. Ändå tog det bara tre år innan man insåg behovet av för denna helt nya teknik: att använda trupper under FN-kommando för att hindra stridande länder eller samhällen från strider, medan man gör fredsbevarande ansträngningar. Denna teknik med att upprätthålla fred implementerades tretton gånger under FN:s fyrtioförsta år. Sedan dess har många missioner upprättats och utvidgat det fredsbevarande konceptet dramatiskt till att innesluta både fredsskapande och fredsbyggande.

Fredsbevarande i FN-stadgan

Fredsbevarande uppkom och utvecklades i stor utsträckning på ad hoc-basis. Varje operation har skräddarsytts för att möta en specifik konflikts behov. Som ett koncept ligger fredsbevarande någonstans mellan kapitel VI och VII i FN-stadgan:

  • Kapitel VI skildrar i stora drag de medel som länder kan använda för att avgöra tvister: förhandlingar, utredning, medling, förlikning, skiljedomsförfarande, biläggande, regionala institutioner eller arrangemang eller andra fredliga medel.
  • Kapitel VII föreskriver verkställande handling från FN:s medlemsstater, däribland användandet av väpnade styrkor eller andra kollektiva åtgärder för att ta itu med "hot mot freden".

Huvudorganens roll i fredsarbetet

Fredsbevarande fastställs av säkerhetsrådet som, enligt FN-stadgan, har det primära ansvaret för internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet ger de fredsbevarande verksamheterna deras politiska mandat. Generalförsamlingen ansvarar för budgeten och den operativa kontrollen sköts av generalsekreteraren och hans sekretariat.

Dokumentation

FN-stadgan svensk version - engelsk version.

För ytterligare information om dokumentation i ämnet, se Dag Hammarskjöld Librarys (New York) forskningsguide om Peacekeeping. 

Mer information om fredsbevarande operationer i DagDok. Se även Konfliktförebyggande åtgärder, preventiv diplomati.

Databaser och index


Tryckta index

Ämnessökningar kan göras i 'subject index' till United Nations Documents Index, (onlineversionen UNBISnet), som ger referenser till alla dokument. Samtliga årgångar finns i Dag Hammarskjöldbibliotekets FN-samling.

Copyright © 2014 | Dag Hammarskjöldbiblioteket | Webbsidan senast uppdaterad: 2016-12-22