Under 1900-talet har principen om "det fria havet" kommit att ifrågasättas alltmer till stor del beroende på ekonomiska intressen såsom havsfiske och utvinning av olja och mineraler. Olika länder har gjort anspråk på särskilda fiskezoner, utökade territorialzoner och militära säkerhetszoner. 

På senare år har därför omfattande ansträngningar gjorts under FN:s ledning för att reglera havsrätten genom olika konventioner. Efter mer än åtta års arbete antar FN:s havsrättskonferens 1982 ett dokument, som täcker alla aspekter på rätten till och användningen av haven, den s k havsrättskonventionen - United Nations Convention on the Law of the Sea, som trädde i kraft 1994.

FN:s avdelning för havsärenden och havsrätt - Division for Ocean Affairs and the Law of the Sea (DOALOS) - arbetar med rådgivning, forskning och information kring havsrättskonventionen.

FN:s internationella domstol för havsrätt - International Tribunal for the Law of the Sea (ITLOS) - ska lösa tvister som kan uppkomma om rättigheter och skyldigheter vid tillämpningen av havsrättskonventionen.  

Internationella sjöfartsorganisationen - IMO har upprättat en rad konventioner och överenskommelser, som berör sjösäkerhet, navigering, förhindrande av miljöfarliga utsläpp och andra juridiska sjöfartsfrågor.